Det har gått 2 veckor sen min sambo påbörjade sin tjänstgöring som militär.
Han jobbar för försvarsmakten.
Han är stationerad i Sverige och så länge det är så, så har jag ingenting att oroa mig för.
I helgen hade vi en mys helg tillsammans med film och god mat.
Vi såg filmen we are soldier ( med Mel Gibson). Det var en väldigt bra och gripande film, och även om det bara var en film så fick jag en ganska bra syn över hur det kan vara om våra militärer åker på utlandsmission där det faktiskt pågår ett krig.
Den dagen det är dags för utlandsmission, vet jag inte riktigt hur jag ska klara av det. Just nu försöker jag att inte tänka på det, men efter den filmen är det ganska svårt att låta bli för jag vet ju att den dagen inte är allt för långt borta i framtiden.
Jag försöker verkligen förstå tillvaron och varför han skulle vilja utsätta sig själv för en sån fara genom att dra ut i "krig". Ibland är det nästan så att man undrar om han har en dödslängtan, då det faktiskt är ett faktum. Våra militärer kan faktiskt dö när de åker iväg på mission.
Samtidigt som jag försöker förstå allt det här så tror jag nästan att han inte riktigt kan förstå hur mycket jag oroar mig för honom och för oss. Jag vill inte bli bortglömd!
Vi har pratat mycket om allting och speciellt om sådant som jag går och funderar på och oroar mig över, men ibland tror jag att våra kära militärer kan ha svårt att greppa hur det faktiskt är att vara anhörig och att leva med en militär. Stressen och oron är stor!
Samtidigt som det säkert är svårt för dem att greppa vår tillvaro som anhöriga så är det säkert lika svårt för oss anhöriga att greppa deras tillvaro som militärer.
Nu blev det mycket svammel men det är lite av vad jag går och funderar över. Vad funderar ni själva över och hur känner ni?
Min egen vardag som flygvärdinna rullar på väldigt bra.
Jag har avslutat mina praktik flygningar och nu flyger jag som en färdig utbildad flygvärdinna.
Den senaste tiden har jag varit mycket på Cypern och Turkiet, men igår fick jag även se en liten del av Kroatien.
Jag ska även snart till Italien, fast det är ett land jag skulle vilja uppleva som turist och självklart även Frankrike.. :) You never know! :)
Välkommna!
Den här bloggen kommer handla om mig och mitt nya och spännande jobb som flygvärdinna. Bloggen kommer också innehålla hur jag lever som sambo med en militär. På grund av försvarsmaktens sekretess kan jag inte lägga ut mina egna bilder, fullständiga namn, ålder, exakta datum eller befattning inom militären. Varför försvarsmakten har sekretess på den informationen är för att det ska hållas så anonymt som möjligt med tanke på soldatens och anhörigas säkerhet vid eventuella utlandsuppdrag.
Men för att det ska bli lite roligare för er som läsare och för att få en substans i det hela så kan ni få en väldigt kort och påhittad presentation om oss.
"Haley" heter jag och min sambo heter "Christopher" och vi är båda mellan 20-30 år och bosatta i Sydsverige.
OM mot förmodan nån som känner mig hittar hit och känner igen sig, håll gärna tyst om vem jag är... *tack*
Men för att det ska bli lite roligare för er som läsare och för att få en substans i det hela så kan ni få en väldigt kort och påhittad presentation om oss.
"Haley" heter jag och min sambo heter "Christopher" och vi är båda mellan 20-30 år och bosatta i Sydsverige.
OM mot förmodan nån som känner mig hittar hit och känner igen sig, håll gärna tyst om vem jag är... *tack*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar